Sigge tappade sin första tand igår. Detta har varit stort för Sigge. Dagen den blev lös var det jämmer och elände, så till den milda grad att fröken från förskoleklassen ringde och vi fick hämta hem honom.
Han har legat och vickat på sin tand och oroat sig massvis för hur det skulle kännas när den väl lossnade. Han bad mig till och med att vi kunde gå till en doktor och be att få bedövningsmedel att ha i munnen så att det inte skulle behöva göra ont när den ramlade ut.
Så igår hände det.
På fotbollen. Han fick en boll i ansiktet och så var problemet ur världen. Tänk så smidigt saker löser sig ibland. Det hade inte alls gjort ont och han var så stolt och glad.
Men när han skulle duscha efter han kom hem från fotbollen dök ett nytt orosmoment upp:
"tänk om jag drunnkar nu i duschen när jag har en glugg i munnen, mammma"
Ja, du lille tänkare. Du tänker då alltid ett steg längre för säkerhets skull.....
Lille gubben.
Och självklart dök ju tandfén ut inatt..... För första gången till det Olinska hemmet. Men inte sista.
