fredag 30 mars 2012

Förresten....

..........idag har vi bott i huset i 1 år!

Det firar vi genom att rensa i den ännu inte uppackade flyttröran. (massa bråte i en stor "det-tar-vi-sen-när-vi-har-tid-att-packa-upp-kartong"

Låtsaskompis på frukost

Förra helgen satt barnen i sängen och såg ett avsnitt av Alfons på min telefon.
(Alfons kan faktiskt lyckas fascinera min son till att se på tv, i alla fall i fem minuter eller så ibland, så därför älskar jag Alfons om möjligt ännu mer nu)

Det var om Alfons och Mållgan.



Sen skulle vi gå upp och fixa frukost. Sigge pratar om låtsaskompisar. Att Mållgan inte fanns på riktigt egentligen. Då vill Elton ha en låtsaskompis till frukost. Han vill att vi ska duka till Molly också.
(han har en kompis på förskolan som heter så).

Så vi gör det, sätter fram en extra tallrik, sked och glas och sen äter vi.
Under frukosten så pratar Elton med Molly. Han ber mig ge henne äppeljuice.
Sen när vi ätit färdigt så har han stora bekymmer att Molly inte druckit upp sin juice.

Själv tycker jag det var riktigt trevligt med frukostgäster, som varken var högljudda eller spillde eller smulade.
Precis i min smak.

Ni kan aldrig gissa vad Elton önkar sig.......

............så därför skriver jag det här. En sån här: En BOMBROBOT. En sån som polisen har. Han har sett en sån i en tidning.När jag googlar för att få fakta på läser man:

"- Just nu är det oklart hur många fler robotar vi ska ha. Därför kan jag inte nämna vad varje robot kostar. Men priset ligger i intervallet två till tre miljoner kronor per robot, säger Jan Lindgren." 

Då kan jag säga att vi får jobba på för att komma upp i en!

Och med Eltons adrenalinsökande leverne, så vågar jag inte ens fundera på hur det skulle sluta om han fick en. Han skulle ju va den förste femåring som lyckades tillverka egna sprängladdningar, för att få prova den.
Nä det blir ingen robot!


Återbesök på ortopeden - nytt jobb?

Idag var det dags för återbesök på ortopeden. Resultatet av dagens röntgen, som för övrigt gjordes under vilda protester av Elton, visade att armen är bruten på två ställen istället för ett.
Båda benen i underarmen är av, och i lördags sa läkaren att bara det ena var av.
Då jag inte är nån ortoped, men ändå inte fötts med totalt vakuum i huvudet, kan jag ändå drista mig till att säga att anledningen att de missat detta är att på de röntgenbilder de tog förra lördagen syns inte det översta brottet, då de inte visar så högt upp. ( har fått dem utskrivna)

Dessutom frågade jag idag herr Doktor varför det kallades "handledsbrott" när det verkade sitta på armen, och han tyckte väl faktiskt att jag hade lite rätt. Det var lite för högt upp för att kallas handledsbrott.

Man kanske skulle söka jobb på ortopeden, som sakkunnig?
Bättre lön är det ben-säkert!! ( fasen vad fyndig jag är också!)

torsdag 29 mars 2012

Att undvika....

.... ta inte upp liten nygipsad kille i din egen säng för att du tycker synd om honom.
Inte om han är av typen som aldrig ligger still i sängen.
Mitt  i natten vaknar man då lätt av en rejäl smocka rätt över näsryggen, med risk för att behöva göra ännu ett besök pga fraktur på akuten.


söndag 25 mars 2012

Otur!

Vi var på plastparty igår, jag och barnen. Elton gungade i en gunga i en gungställning och ramlade så illa med armen under sig att han bröt armen. Läkaren kallade det för ett "handledsbrott", men jag tycker ju det ser ut på röntgenplåtarna som att det är armen som är av, men visst jag är ingen ortoped, fast jag vet inte riktigt hur högt upp på armen läkarna anser att handleden går ;)

Han blev ganska rejält ledsen först och sen när han lugnade sig så ville han inte använda höger arm. Han satt och höll den andra handen om sin högerarm. Försökte locka med lite paj och diverse leksaker men höger arm rörde han inte. Han ville heller inte att vi kikade på den.

Den var inte direkt svullen, armen. Och han var ju inte så ledsen längre när han väl lugnat sig, men min magkänsla sa att något var fel så jag ringde 1177 och fick åka till akuten. Väl där, med två barn i släptåg fick vi sitta och vänta i 2,5 timmar innan vi fick träffa nån läkare.

Läkaren kände, klämde, drog och böjde i armen och Elton sa INGENTING. Hon kunde inte heller så nån direkt svullnad på armen, men anade möjligen en snedställning, så hon ville röntga. Och jodå, visst hade han brutit armen eller handleden eller what so ever!

Lustigt bara att man fick plocka ner honom från stolar, bord, hyllor och rullstolar, samt jaga honom i korridorerna. Att liksom inte ens en fraktur kan få hejd på honom.

Sen blev det gipsning, och då blev Elton FÖRBANNAD. "Över min döda kropp att ni tar av mig tröjan" menade han. Som han skrek!
Till slut lyckades vi övertala honom att ta av den bara på höger arm, vi hotade helt enkelt med stora saxen och sa att vi annars fick klippa upp den.

"man får inte klippa tröja" sa Elton då. Som den välariga pojke han är ;)

Så nu är det gips upp till halva överarmen.
Tillbaka om en vecka för ny röntgen.
Han slapp i alla fall operation. och nu hoppas vi att nästa plåtar ser bra ut också.....

Sådär 5 veckor får vi räkna med gipset, tydligen.

Alltså, hur mycket ska detta lilla barn råka ut för???
Är det inte nog nu.

Snart får vi ju madrassera in honom alternativt spänna en löplina över trädgården på endast plan mark.
Eller har ni några förslag?

lördag 24 mars 2012







Diagnos: OLYCKSKORP.


torsdag 22 mars 2012

BHV besök

Igår var det dags för Eltons något försenade treårsbesök på BHV.
Status 3 år och 2 månader:

Vikt 13 kg
Längd 91,5 cm.

Energimängd: Gigantisk.
Självbevarelsedrift: Noll.

Ungefär så.

jag skulle kunna tänka mig detta

att inreda här hemma med snygga citat från fina den svenska musikskatten.
Vitt på svart i sin enkelhet. Vore snyggt värre. Och tänkvärt:





Intensiv vecka och härlig utflykt

Den här veckan har varit minst sagt intensiv.
Jobb jobb jobb, fotboll, handling och så lite annat smått och gott;)
Tur vi tankade rejält med energi häromdagen.
Förra veckan var vi nämligen en runda nere i kohagen vid ån här intill. Vi hade med pastasallad och nyrullade chokladbollar, varm oboy och en termos kaffe till mamman. Och så kameran såklart!
Ljuvlig kvalitetstid som man lever länge på;)