uppdatering

Fick svar på odlingen idag. Min urin bestod av diverse blandade bakterier. Nu är jag sjukskriven helt i två veckor. Fått remiss för en mer grundlig ultraljudsundersökning av vänster njure. Livmodern trycker tydligen på så att flödet från njuren blir för dåligt, då växer bakterierna till och när njurbäckenet vidgas och spänns, det är så det gör ont.
Urologen får ta ställning till om det behövs sättas drän/kateter. Snälla håll tummarna att jag slipper det.....
Ska lämna nya odlingar också. Men även om de får bort bakterierna finns ju risken att de återkommer pga det dåliga flödet... och trycket från livmodern lär ju inte bli mindre med tre månader kvar nästan.
Så trist. Men men. Det är ju ett övergående problem, men får se det så...

Vilken vecka

I måndags var jag på barnmorskebesök. Allt var bra förutom hb-värdet, i vanlig ordning.
Är innerligt trött att nu vid tredje graviditeten aldrig fått gå från ett barnmorskebesök med tomt besiktningsprotokoll så att säga.
Fick lämna prover i armen för anemiutredning.
Dessa svar skulle jag få av barnmorskan redan samma eftermiddag. Hon skulle ringa mig. Tills dess var det inte fel att trappa upp järnmedicinen, sa hon. "Bläää" tänkte jag.

Ingen ringde på varken måndagen eller tisdagen eller onsdagen. Så på torsdagsmorgonen ringde jag själv upp och frågade varför jag inget hört. Då var jag redan ganska kass i kistan och hade ändå inte vågat ta järnmedicinen i den utsträckningen barmnorskan rekommenderat. ( konstigt, för jag har tidigare inte reagerat på järnmedicinen).
Fick svaret att värdet på ferritin var så lågt så det var remitterat till läkare istället och denne skulle ringa upp mig samma eftermiddag. Härdade ut på jobbet, kallsvettig, med magont och med 4 akuta toalettbesök på 4 timmars jobb. Jag var ingen bra pedagog den dagen inte.....
På eftermiddagen ringer läkaren och säger att jag ska kämpa på med medicinen och jag berättar exakt hur kass och ont i magen jag hade. Men det var inte mycket val menade hon utan bara kämpa på.... Jag bad då om att få ett nytt läkarebesök för att diskutera vidare ang sjukskrivning för om jag ska va så här kass så kan jag inte klara att jobba. Det skulle jag ev få nästa vecka sa hon. De skulle ringa upp.

På fredagen kändes det först bättre, men så kom det smygande ändå. Efter ännu ett samtal med läkare där jag sa att jag inte alls kände mig pigg utan hade ont i rygg, sida och mage så ville de att jag skulle komma upp till sjukhuset för provtagning för att kolla att inget annat spökade. så jag gick ifrån jobbet och åkte till förlossningsavdelningen. Fick ta blodtryck, kolla ctg-kurva, lämna blod- och urinprov. De konstaterade bakterier och vita blodkroppar i urinen, samt att jag ömmade bak vid vänster njure. De undersökte njurarna med ultraljud. De kunde konstatera att vänster njure var påverkad av något. Njurbäcksinflammation, njurstas eller möjligen sten/grus.
Fick antibiotika och de gjorde odling. På tisdag får jag svaren.
Och järnmedicinen ska jag lägga på hyllan nån vecka till, innan jag tar upp den.
Men det troliga var kanske att min reaktion på järnet egentligen var en reaktion på en infektion jag redan hade. svårt att veta vad som är vad i sammanhanget.

Nu har jag i alla fall valt att sjukskriva mig själv helt imorgon måndag, och troligen också  tisdag faktiskt, sen får vi se.

Helt pigg  är man ju inte med anemi, infektion och antibiotika i kroppen. Och dessutom en lite snyltare som tar den energi man trots allt får....

Officiellt på smällen

Jaha. Då var man återigen officiellt på smällen. Med bulle i ugnen. I väntans tider eller helt enkelt gravid.

Ett tillstånd som man nu ska igenom för tredje gången. Igenom. Jo det är så det är här. Man passerar och får den vackraste skatt man kan ana vid vägs ände. Men den där vägen, den är jäkligt krokig, brant och svårtrampad många gånger.

Ni som följt mig genom två tidigare gånger vet att det är inte riktigt min grej helt enkelt att vara gravid.
Jag är inte gjord för det inte. Jag mår inte som bäst i livet med en bulle i ugnen. Varken i kropp eller sinne. Men så är det. Det handlar inte om tacksamhet. Jag är så tacksam och så lycklig för vad som komma skall. Det handlar helt enkelt om nåt annat. På samma sätt som en pollenallergiker kan älska våren för att den är början på somaren men ändå förbanna den snorande näsan och de rinnande ögonen, eller nåt.

............... och i November eller möjligen December kommer belöningen vara värd allt. Det vet jag ju!

Och nu ska jag bli bättre på att blogga. Det lovar jag.

Leverans i November:

- Posted using BlogPress from my iPhone

Suger ut det sista ur semestern.

På väg hem från Stockholm. Vi avslutade semestern med en tur dit och till vänner ute på Djurö. Nu väntar jobb, vardag och rutiner igen.
Vart tog sommaren vägen!??



- Posted using BlogPress from my iPhone