Millimeterrättvisans era

Vi lever i millimeterrättvisans tid. Det är av största vikt att saker är rättvisa för tillfället.

Sigge har ältat en för honom tragisk händelse nu i ett par veckor. Jag tog ifrån honom en pinne innan han hoppade in i bilen för ett par veckor sen för att vi inte har pinnar inne i bilen, och när vi går ur bilen senare så håller Elton i en pinne SOM HAN ALLTSÅ FÅTT HAFT I BILEN!!!!! Denna pinne var väl en hundradels så stor som den Sigge hade haft och jag hade helt sonika missat den, därav hade han ju fått ha den i handen i bilen. Att sen Elton ändå fick slänga sin pinne innan vi gick in saknar helt beytdelse. DET VAR JU ORÄTTVIST, MAMMA!!!

Detta har vi alltså ältat nu i ett par veckor. Detta svek från min sida. Sigge bearbetar händelsen hela tiden och överväger noga om min synd är förlåtlig eller inte.

Det är jobbigt när millimeterrättvisans era slår till. Man måste liksom tänka så mycket på hur man beter sig om man inte orkar med ett smärre psykbryt eller en riktigt långdragen argumentation, för lagom tills denna era infinner sig så har i alla fall mitt 5åriga exemplar lärt sig argumenterandets konst till fullo.

Det vore ju lättare om man slapp bli förhörd av sin son hela tiden och liksom försvara varenda gärning man gör.