dag 11 – en låt av ditt favoritband

jag är egentligen inte en människa som i första hand lyssnar på band. Det är mest soloartister so jag lyssnar på. Men om jag ska välja ett band som jag gillar sådär extra mycket och en av mina favoritlåtar med just detta band så blir det:

dag 10 – en låt som får dig att somna

Den här sången är en sång jag skulle kunna somna till:

Sigge fyller 5 år

Det är inte klokt!

Idag blir Sigge 5 år. För fem år sedan just nu låg han inne på neo i öppen kuvös. Fick lite extra hjälp med glukos och värme. Jag satt inne hos honom och kunde inte se mig mätt. Med en känsla i kroppen av att ha blivit mamma! ofattbart, fantastikt, stort!
Sigge har förgyllt de här fem åren mer än han förstår själv. Från en ynklig liten kille som föddes totalt utan reserver och inte ens klarade att hålla sin egen kroppstemperatur, till en stor kille, med mycket känslor och funderingar, som i många lägen vill stå på egna ben. Som är stor fast ändå liten.
Som varje dag säger till oss att han älskar oss, trots att han ibland är sur, tvär och trotsig. Som växer och blir större för varje dag.
Ljuvliga barn. Grattis på din femårsdag!

dag 09 – en låt du kan dansa till

Den här låten blir jag så glad av. Särskilt eftersom Sigge älskade den en period eftersom han kallade den för oboj-låten. (han älskar att dricka oboj!) Vi dansade ofta till den, jag och barnen, men nu var det ganska länge sen. Måste jag göra om snart!

dag 08 – en låt som du kan hela texten till

Jag är usel på texter. Det var svårt att komma på en sång jag kan helt och hållet utantill. jo barnvisor, förstås, men de räknas inte riktigt, tycker jag.
Men så kom jag på det:
De sångerna man stod och sjöng som barn, med hopprep i handen som microfon och spegeln som bekräftande publik. De sitter där, i ryggmärgen. Jag ger er:

Nä men vi tycker bara det är roligt om grannarna börjar prata om oss............

Haha, ibland undrar jag vad våra grannar ska tro om oss, nyfinflyttade som vi är i området. Förra veckan kom en polisbil nerrullande, stannade utanför vårt hus. In kom på poliser och gick husesyn och drack en kopp kaffe (men grannarna kan ju säkert tro nåt helt annat) och igår kom vår granne, herr Fagerlund, travandes på Manskärsvägen med en bukett röda rosor till mig när Lenny inte var hemma....

Förklaringen var ju såklart att min härliga make ringt honom och bett honom agera blombud, med anledning av vår bröllopsdag, då han själv inte var hemma på hela dagen..

Tack gubben! så söt du är!

Gummibröllop idag

Idag firar vi 8-årig bröllopsdag! Gummi-bröllop heter det visst!!
Grattis till oss älskade gubbe!

Dag 7 - en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle

Idag för 8 år sen gifte vi oss i Hossmo kyrka.
Tre sånger sjöngs för oss i kyrkan, Det var Anna-Karin som sjöng två av dem, underbart fint: För kärlekens skull & Ännu doftar kärlek.
Johanna sjöng denna: Power of Love. Tyvärr hittar jag inte filmklippen på hårddisken längre på de två förstnämnda, länkar bara till det enda klipp jag hittade från Johannas sång.

Hur som helst. Alla de tre sångerna påminner om vårt bröllop!
Tack vänner för vacker sång..

Helgen

Helgen som gick var solig och fin. Lördagen bjöd på utflykt till Öland, med fika och pannkakor, sol, lek och till och med bad (för barnen) Tack Minna för en härlig förmiddag. På kvällen grillade vi med vänner/kollegor. Söndagen innebar avslutning på musikleken, med hölassåkning, ansiktsmålning och ponnyridning. Därutöver var det tänkt att barnen skulle sjunga, och de gjorde de så fint, men Sigge fick stora skälvan och vågade inte.....

Här lite bilder:

Dag 6 - en låt som påminner dig om ett ställe

September 1998. Vi sitter i en buss, det är kvalmigt trots att det är kväll. vi åker över berg och raviner. Trötta i benen efter en dags vandring i Samariaravinen på Kreta. Någon har skjutit på vägskyltarna, det är skotthål rakt igenom. Reseledaren berättar att ortsbefolkningen gör så, skjuter på skyltarna med vapen.
Vi åker tillbaka norrut, mot vårt hotell i Rethymnon.
I högtalarna ljuder denna sång, varje gång jag hör den är jag tillbaka där på Kreta:

Dag 5 - en låt som påminner dig om någon

Den här låten påminner mig om en blond kille på 20 bast. I mina ögon ganska lång, och relativt smal. Håret i mittbena och sådär lite halvlångt. Typisk 90-talsfrilla. En ganska ful skäggansamling ytterst på hakan.
Han hade några öl innanför västen, som för övrigt satt utanför en något för stor skjorta. Tidigare på kvällen hade killen hjälpt mig att öppna en tetrapack vin, som jag inte själv lyckades öppna på förfesten vi var på.
Vår gemensamma kompis, som för övrigt var den som drog mig med på ovan nämnda fest, hade sagt till den blonda killen, att på ett ungefär "ge f*n i min kompis".Tydligen kände min kompis inte den blonde killen så bra, för ett sånt förmaningstal väcker något av en björn som sover hos en sådan människa.
Till denna låten dansade han med mig på Stadshotellet i Kalmar, senare samma kväll, snodde åt sig en liten liten puss. Som en äkta gentleman följde killen med mig, en då 19årig tjej i röda tajta jeans och en gul top, till bussen. Bad om mitt telefonnummer, fick ett ganska snorkigt svar tillbaka: att "nej, det får du inte, men vi ses säkert en annan gång".
Idag är jag gift med honom.

Sigge funderare!

Härom morgonen kommer Sigge in till oss kl 6 och är bekymrad och konfunderad:
"hur fungerar en bumerang, mamma? Hur kan den komma tillbaka när man kastar den?"
och igår kväll, precis innan han somnade så säger han med gråten i halsen:
"varför får jag inte nya tänder en gång till när jag tappat dessa tänderna och fått de nya. Varför får man inte tänder tre gånger, utan bara två???"

Såna bekymmer! Det är inte lätt att vara liten!

Hjärnsläpp

Inatt har lillprinsen sovit heeela natten utan att vakna. Fantastiskt. Jag la honom igår kväll, medan mannen ännu var ute och målade på huset. Imorse när jag åkte till jobbet sov han fortfarande. Lagom tills jag hunnit till jobbet och parkerar bilen ringer min telefon. Det är Lenny som frågar:
"hur tänkte du nu?"
Jag hade lagt Elton igår kväll, UTAN BLÖJA!

Han vaknade imorse i en kissig säng. Lille gubben! Vilket uppvaknande.

Man kan ju liksom glömma många saker, men att ta på sin son en blöja kanske är en av de saker man bör prioritera att komma ihåg? Eller jag kan ha fel?

Dag 4 - en låt som gör dig ledsen

Kåvepenin - Vad är syftet?

Vad är syftet med KÅVEPENIN?
jag fattar inte!
Självklart förstår jag att själva tanken med eländet är att det på nåt sätt ska få
bort elaka baciller ur kroppen på en sjukling. Så långt är jag med. Tack och lov för att Alexander Flemming ändå gick och jobbade och slet på sitt forskarjobb!

Men det finns ju så många sorters antibiotika, vi har i den här familjen testat en del sorter nu, särskilt med tanke på att jag är allergisk (läs befriad) mot just kåvepenin. Men det finns ju INGET annat som smakar så illa som just Kåvepenin.....

vill man att barn ska bli friska av nåt så måste man väl kunna göra en variant som går att få i dem. Hur frisk blir man av en medicin som man spottar ut, fräser ut eller kräks upp minuten efter den slunkit genom strupen?
Denna kamp varje gång, tre gånger om dagen, för att få i medicinen, är ju på sätt och vis värre än sjukdomen själv.

Jag tycker att år 2011, borde man kunna göra nåt alternativ till eländet.

Vad sägs om Kåvepenin i stolpiller till små barn? Borde väl kunna fixas?
I plåster-form? ( det finns ju både p-plåster, nikotinplåster och värkplåster liksom)

Jag tänker som så att vi kan flyga till månen, och prata via satelliter med nån på andra sidan jorden, men inte göra en medicin som går att få i barnen. ÄR det inte sjukt?

sjukstuga och målning

De senaste dagarna har vi haft diverse sjukor i huset.

Elton har haft öroniflammation för vilken gång i ordningen vet jag inte. Dessutom höstblåsor också, samtidigt, vilket inte var nån höjdare. Kunde inte ens äta isglass utan att skrika, satt och somnade sittandes av utmattning med en oäten glass i handen . Så fort man försökte ta glassen ifrån honom grät han, för han ville så gärna äta den..... Så det har varit lite eländigt.

Lenny och snälla svärfar har målat på huset. Så duktigt de jobbat på, medan jag mest varit med barnen. Lite, lite har jag lyckats hjälpa till också, finlirat lite runt ett fönster och så grundoljat ändträ (riktigt skit-trist).
Och fint blir det, huset! Är så nöjd med färgen vi valde.
Vitt! Precis rätt vit färg också....
Toppenkanon

Dag 3 - en låt som gör dig glad

Dag 2 - din hatlåt

Jag vet att det inte är dag 2 än. Men det här var ju kul, så jag kör på med en till.
Min HATLÅT, var kategorin.
Den här låten kankse egentligen inte är en låt som jag HATAR, det är svårt att känna HAT till musik. Men så fort jag nånsin hör den på radion så far jag illa på nåt vis.
Vet inte varför. Tycker bara den är fruktansvärt förfärlig, skulle kunna hänga samman med säckpiporna i början, men det är inte hela sanningen:

Dag 1- Din favoritlåt

Oj så svårt. Börja med det svåraste av allt, liksom. Välja ut EN låt som jag skulle gilla mer än andra.
Det var inte lätt det inte. Musik är ju som mat. Man lyssnar ju på det man har sug efter just för tillfället.
Winnerbäck har ju lite extra sen, det finns så många låtar han gjort som säger så mycket. En av mina favoriter alla kategorier är nog denna:

Utmanad och Musikbloggutmaning

Jag har blivit utmanad av Sara att bildblogga.
Självklart kommer jag anta utmaningen. Så fort jag har mina bilder i datorn igen, tyvärr har jag inte det ännu. De ligger på en annan hårddisk som jag inte kopplat in. Ska fixa det snarast.
Däremot fick jag för mig för ett tag sen när Linda började musikblogga, att det skulle jag också göra.
Här är listan att blogga igenom:


Här är listan jag ska igenom.

dag 01 - Din favoritlåt
dag 02 – din hatlåt
dag 03 – en låt som gör dig glad
dag 04 – en låt som gör dig ledsen
dag 05 – en låt som påminner dig om någon
dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 08 – en låt som du kan hela texten till
dag 09 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

Det spökar i min blogg

På nåt sätt spökar det här i min blogg.
Det försvinner inlägg, kommentarer kommer och går, och försvinner för gott.
Sen är det jäkligt glest mellan inlägge, men de kan man väl knappast skylla spökena för?

VAB - fast inte som det borde vara.

Idag har jag vabbat med Sigge. Han hade feber igår. Idag var den borta igen.Men han har varit lite trött och nu ikväll har han gränsfall till feber igen, så jag håller tummarna att han inte får feber inatt igen.
När jag ringde till förskolan imorse och skulle meddela att han inte kom, så sa jag att Elton möjligtvis kom ändå , en liten stund. Personalen svarar att "du behöver inte känna att han missar nåt om han inte kommer"(vilket jag underförstått tolkar som att "ha honom du hemma när du ändå är hemma, vi är ändå överbemannade med barn på förskolan och sliter som f*n") Sen fick jag dåligt samvete. Tänkte att "nä men det är klart han får vara hemma också, när jag ändå är hemma..." och så fick han stanna hemma.
Min tolkning av svaret jag fick må möjligen och troligen vara en arbetsskada, jag vet!

Nu var det ju så att Sigge var relativt pigg.Inte så värst eländig och ynklig. Tack och lov för det. För i vår familj så är det så att är Elton hemma, så är det Elton som tar 90% av allt fokus. Det är bara så. Han trostar, testar, klättrar, kastar saker, låter inte Sigge vara ifred, river ut grejer. Har vansinnesutbrott och glädjeattacker. Han är den ljuvligaste 2åringen på denna jord, men han tar fokus, på samma sätt som en lins som bryter ljuset samlar all energi på ett ställe. Sån är han.

När man är sjuk, ynklig och fyra år, tycker jag att man skulle kunna få ha sin vabbande förälder för sig själv, egentligen. Man ska inte behöva höra att man ska vänta hela tiden, att mamma inte har tid, att det är nån annan som tar energi och kraft från den vabbande föräldern. Jag hade gärna velat ägna mig åt min sjukling till 100% idag, för även om han nu inte var så värst sjuk så var han ju inte helt pigg. vi hade kunnat spela spel ihop, baka något eller pysslat. Men man gör inte det med Elton hemma. Det funkar inte. Spelar man spel, så är det nån som antingen hittar på hyss för att vi ska sluta, eller klättrar upp på bordet för att ta spelpjäserna alternativt skriker i en hög på golvet för att man inte får vara med. Bakar vi så är det smet all over, och pysslar vi så pysslar Elton så in i norden så man måste ta komp eller nåt en dag till för att städa upp allt sen.

Elton sov en kvart idag. På den tiden satt Sigge och jag och såg tv i fem minuter och så passade jag maten jag höll på att laga. Det är ingen vidare kvalitetstid, det inte.

Så VARFÖR får jag då dåligt samvete i samma stund jag säger att jag vill lämna Elton på förskolan mellan 9-14? Jag borde ju inte ha det. Egentligen.


Vad tycker ni?
Ska man hålla syskon hemma när man vabbar ett barn?

Jag vet faktiskt inte vad jag tycker själv.

Elton ringer en kompis och hostar upp en riktig slembobba:

Elton tar telefonen och ringer till Oliver, och skriker: "Kom! Oliver! Leka!"
Dessutom hostar han upp resterna av lunginflammationen, bra för kroppen, men mindre trevligt att kika på.
(kika inte om ni är kvackelmagiga)

Vilken härlig dag!!!

Idag har jag haft en underbar dag på många sätt och vis. På jobbet hade vi en riktigt lyxig dag, solen sken och vi hade bara 6 barn i gruppen idag. Vi passade på att gå ut direkt efter frukost, och gick med barnen till en lekpark och så njöt vi av lugnet, solen och av att barnen hade så härligt.
Efter jobbet åkte jag och hämtade barnen, körde och tog en glasspaus hos mina föräldrar innan vi åkte vidare till Stall Kumble, där musikleken höll till denna måndag. Solen fortsatte att skina och barnen fick rida, klappa grisar och kaniner, kika på andra djur och så grillades det korv!
Härligt!!!
Fler såna här dagar tack, men hoppa över blodpuddingen till lunch nästa gång!!!! ;)

Lite bilder från helgen

Helgen bestod av folkrace på lördagen och kosläpp på söndagen.
På lördagen var det även utgång för fru Olin. Nice! Tillsammans med goa kollegor hade jag en trevlig och rolig kväll. Söndagen innebar startskottet för målningen av huset också. Tack snälla för hjälpen, svärfar!

Bumma mamma!

Elton VÄGRAR sova om kvällarna.
Var eviga kväll samma sak, han blir som en duracellkanin närhan inser att han ska sova. Speedad som få.
Det går inte att lämna rummet när han ligger i sängen, utan att han sticker upp ur sängen och ut ur rummet, på två röda.. För att han inte ska rymma ur sängen måste man sitta inne hos honom, och vi snackar inte en kvart. Nej det kan vara upp till 3 timmar. Vi lägger sådär 16 timmar eller nåt i veckan på att få honom att sova, har jag räknat ut. Två fulla arbetsdagar......! Det är ju sjukt.

Då har vi ändå reglerat hans sovtid nu till max en timme på förskolan. Helst hade jag inte velat att han sov där alls längre, men då han har relativt långa dagar och ofta vaknar redan mellan 5 och 6 på morgonen så är han för trött för att vara utan tupplur mitt på dagen.

Ikväll tänkte jag att jag inte skulle ge mig, Jag var själv hemma och Sigge hade redan somnat. Jag satte mig inne hos Elton och så fort han reste sig upp ur sängen så la jag ner honom och sa "godnatt min skatt".
Då blev han till slut riktigt arg och började skrika "bumma mamma".
Jag har jättesvårt att ta att han säger så, och blir arg tillbaka, och han blir ännu mer ledsen. Så har den onda cirkeln startat, och det tar ännu längre för honom att somna.

Men där går liksom gränsen, jag accepterar inte att han säger så. Jag känner att man ändå måste visa att det inte acceptabelt att säga vad som helst. Att nonchalera kanske egentligen hade varit mer effektivt, och då hade han möjligen också somnat fortare, men då hade man ju på sätt och vis visat att man accepterar att han säger så.....(eller har jag fel?)
Frågan är bara hur man får honom att sluta?
Och var har han fått det ifrån? Vi använder inte ordet "dumma" när vi är arga. Sigge säger det inte, och har inte sagt det åt oss nån gång vad jag minns. Så visst, den där förskolan kan nog vara boven i dramat ;)
Hur som helst tycker jag att vi måste komma till bukt med både att han säger "bumma" och framför allt med att han vägrar sova!
Tips tack!!! Hur gör man?

"Bumma Sätt!"

Det är så skönt när nån liksom påminner en om såna där uppenbara saker man lätt glömmer bort..

..som idag på jobbet.
Vi har ätit lunch. En av våra små juveler i två-årsåldern går med sin strumpa i handen och upprepar högt, gång efter gång:
:
"inte äta strumpa"

Så skönt att liksom barn har såna saker klart för sig i tidig ålder.
Det vore så väldigt jobbigt om det åts strumpor på förskolan.

Pics från påskhelgen

Så sjuk dröm

Inatt drömde jag nåt väldigt knasigt:

Jag var i full färd med att montera årtullar (ni vet såna som årorna på en båt ligger i) på Sigges säng.
Jag hade årorna invid sängen, redo att sätta fast dem. Sigge låg i sängen och sov medan jag monterade, så jag var väldigt tyst och försiktig i mitt idoga arbete för att inte riskera väcka honom.

Men snälla!!!
skulle nog behöva en drömtydare. Nån som vågar sig på en gissning vad mitt undermedvetna vill säga mig?

Bobubb-bäm!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Igår åt Elton jordgubbskräm. Sådär en halvliter jordgubbskräm, sen ljög jag och sa att den var slut, fast jag egentligen hade gömt den i kylen. Det var fult gjort, men jag orkade inte ta själva diskussionen om onyttigheten med sockerstinna produkter, och jag orkade heller inte med ett än mer sockerkickat barn.
Det är liksom ingen underdrift att säga att Elton fick mersmak på den krämen.
Imorse kl sex när Elton envisades med att vakna i vanlig ordning. (varför kan man inte sova längre när man fååååår?) hör jag honom smågny först inifrån sitt rum. Sen hör jag ett illvrål:

-Bobubb-bäm!!!!!!!

Det första ordet han liksom vrålar ut i ottan är inte godmorgon eller mamma, pappa eller kom, det är ett trestavigt substantiv som han nyss förvärvat till sitt otroligt snabbt växande ordförråd.

En önskan så stark att den bara måste ut, direkt när man vaknar Jag vet redan nu vad jag kommer skrika imorgon bitti klockan sex:

-"SOVA MER!"
Med samma entusiasm.

Återupplivningsförsök

Min blogg har ju näst intill gått och självdött. Ibland funderar jag på att bara låta den bero, ligga i träda eller liksom dö ut. Men sen saknar jag ibland bloggeriet, men jag känner att det liksom blir svårare ju längre tiden går att komma igång igen.
Jag ska göra nån form av återupplivningsförsök på den. 30 kompressioner och 2 inblås, eventuellt en elchock eller två, om det krävs för att liksom återfå normal rytm.. (Jo, jag gick en utbildning förra veckan till HLR-instruktör, om ni undrar...)

Vi har nu bott en månad i huset. Vi trivs, men det är tusen saker att göra hela tiden. Orken tryter titt som tätt. Vi jobbar ju liksom heltid, utfodrar barn och försöker sova en blund ibland när tillfälle ges. Hur ska man hinna med allt annat? Det övergår mitt förstånd. Nu är det ju emellanåt en ganska låg gräns på just det, förståndet, så det är liksom mycket som passerar den ribban, men ändå.

Man kan ju alltid skriva så, att det "övergår förståndet" - det låter ju rätt bra!