Eltons humör är inte att leka med.
I förrgår skulle mina kära föräldrar passa båda barnen en stund medan vi målade. I sådär sex timmar var barnen där och Elton hade varit ILSKEN konstant! Åt allt och ingenting! Han hade sen somnat och jag förstår att mina föräldrar lät honom sova när han väl lugnat sig (annars sover han numera inte längre på dagarna)
Så när jag hämtade barnen och satte mig i bilen så frågade jag Sigge:
"var Elton verkligen arg hela tiden hos mormor och morfar?"
"ja," svarde Sigge
"så han gjorde inget än att skrika och sova då?" fortsatte jag.
"nä bara var arg och sov, bara det" svarade Sigge..
Efter ett tag så säger Sigge.
"nej förresten mamma, en gång var han lite glad, Elton. Fast det var när han sov"
Jo man får va glad för det lilla.
För övrigt blev han så förbannad igår när vi skulle åka och handla för att han först och främst VÄGRADE ta på sig skor, jag försökte, men det var lögn att få på sandalerna, så till slut slängde jag dem i hallen och sa helt sonika "skit i skorna då!" . Väl vid bilen fick han ett nytt sammanbrott för att han inte fick köra bilen!
Framme vid affären kom nästa - för att han inte hade några skor!
Snälla hjälp oss härda ut!
(fast efter regn kommer solsken! - en sån här harmonisk dag som det varit idag med Elton var det lääääänge sen vi hade, så nu hoppas vi det vänt lite!)
det är ingen tröst men det jag bär med mig från att ha haft en argsint H i 6 år är att dom är så. man önskar ibland att det skulle kunna finnas dockningsstationer där man kan ladda tålamod. tyvärr finns inte det utan man får försöka se glädjen med att ha ett envist och viljestarkt barn.
SvaraRaderavi kämpar varje dag mot detta här hemma fortfarande. men vi intalar oss att denna arghet och viljestyrka ( som jag ser det som ) kommer ta dem långt fram i livet.
sen kan jag inte låta blir att skratta lite åt det du skriver för här var han glad och som ett litet ljus och grejjade gladerligen med sina skor så förnöjt.
har inga goda råd bara stöd och förståelse!!
Kram