Idag har jag snusat bebis. 11 dagar gammal Milly.
Härligt. Och ständigt lika ofattbart. Att ens egna barn varit så små. Sanslöst galet på nåt sätt.
För ett par dagar sen åkte vi till stan för att köpa present till Milly, jag och barnen.
Elton sov i vagnen, och var därmed ovanligt lätt att ha med i affären. Så vi behövde inte köra nån raid i affären där man bara tar första bästa man hittar och så fort betalar och går ut.
Nej, vi kunde gå i godan ro, Sigge och jag och kika. Det är riktigt kul att köpa bebiskläder, och särkilt tycker jag att det är kul att köpa flickkläder, då jag av natuliga skäl inte köpt det så ofta.
Men jag är ju inte typen som köper rosenskimrande klänningar eller spetsbeprydda kjolar. Nej det där är inte min stil. Brukar oftast köpa nåt lite rockigt, eller rentav blått eller pojkaktigt flickplagg. Bara för att jag gillar det lite grann.
Men när Sigge och jag letade så plockade jag fram lite möjliga alternativ och visade Sigge. Men han var svårflörtad. Inget dög till 100% och samtidigt så var han väldigt engagerad i att hitta nåt till lilla Milly så jag lät honom hållas.
Till slut hittar han en röd-svart pyjamas med en gubbe på. DEN! Den var JÄTTEFIN mamma! Den köper vi!
Och stumpor med djungeldjur på.
Sagt och gjort. Sigge fick bestämma.
Men innan vi gick till kassan fortsätter han sin expedition bland bebiskläderna, kommer fram med ett par spetsbeprydda badbyxor i stl 62 och säger högt och tydligt:
"mamma, de här skulle vara snygga på pappa Lenny!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar