måndag 25 oktober 2010

Som en filbunke

Det har skett en sån förändring med Elton sedan han började på förskolan. Han kan sitta ner, han kan lyssna och han kan vara lugn i såna situationer som han förut inte klarade av. Det är en sån härlig känsla att gå med honom till tex musikleken nu. Musikleken var förra terminen en jobbig grej för Elton. Det var massa spännande saker och intryck, man skulle helst vänta på sin tur, inte skrika, springa runt eller föra oväsen.

Nu sitter han i mitt knä, koncentrerar sig och är med på vad som görs.
Ibland önskar jag att de som såg honom för ett år sen, skakade på huvudet åt honom, dömde honom och bad honom "skärpa till sig" skulle se honom såna här tillfällen.

Jag sitter med Elton i mitt knä, pussar honom på huvudet och bara njuter nu. Det är en sån förändring. Det är ett sånt stort steg han tagit. Han kan fortfarande ha svårt för situationer med många intryck, där han inte är trygg och om det är många människor han inte känner. Det kan fortfarande bli kaos för honom, för mig, för oss. Men det sker mer sällan.
Och det är en triumf.
En vinst.
En glädje.
Älskade älskade barn.... Du växer, och jag med dig.

4 kommentarer:

  1. Vad underbart att du märker skillnad på Elton! Härligt att han på förskolan får så mycket stimulans att han kan känna sig harmonisk. Och vad bra av dig och verkligen uppmärksamma och njuta av det.

    SvaraRadera
  2. Elton är så himla go! Han är så söt på musikleken när han sitter i ditt knä och filurar lite, går en runda mot instrumentkorgarna, inser att mamma hann fånga honom och går lydigt med tillbaka. :)

    SvaraRadera
  3. kan inte annat än att hålla med, man undrar lite vad som hänt. //herr E

    SvaraRadera
  4. Du är en skön mamma som kan njuta av och se förändringar. Sån mamma skulle alla små hjältar ha!

    SvaraRadera