Var inte så naiv att du tycker....

.......att "det här går ju riktigt bra, inget TAJKON här inte."

för det får du uppätet, bokstavligt talat!

Dagen började lugnt, frukost, lite fix hemma. Lenny cyklade och lämnnade Sigge.

Jag körde Lenny till tåget idag, eftersom jag ändå skulle handla lite. inget tajkon - so far!

Hade förberett ordentligt genom att skriva handlalagpp på post-it papper så att jag skulle kunna klistra fast den på sidan av babyskyddet i den där speciella babyskyddskundvagnen som man kan låna..

Parkerade, in och hämtade vagn, i med Elton, in i affären. Lugnt - so far!

Scannade och packade och fixade. Jättebra. Elton var nöjd och belåten och jag tänkte:

"fasen vad bra det går, inget tajkon än så länge, och vad lugnt det är att bara ha ett barn med sig i affären"

Då upptäcker jag att handlalappen är borta!

Hittar den i Eltons mun. i tusen bitar,. gräver ut den och inser at han nog hunnit svälja en bit också. Lappan går inte att pussla ihop och därmed inte att tyda längre..

Memorerera!!!!

har jag fått med allt?

tänker tänker tänker

Jo, men det har jag nog, förutom batterierna då, men det fixar jag lätt. Hämtar batterier, går till kassan. Ut till bilen med varorna. Ska sätta Elton i sin stol och ge honom en majskok som avledning inför bilåkandet för att han HATAR att åka bil!

Då kommer jag på det:

Det stod MAJSKROKAR på handlalappen. Det funkar inte utan MAJSKROKAR!!! Det är som att ha en magsjuk bebis utan blöjor hemma!

Bara att gå in igen! le lite fint mot kassörskan när jag kommer i scanningkassan andra gången på tio minuter.....

Hem, stuvar in varor i kyl och frys, hämtar Sigge på förskolan med Elton på armen, i tamburen sitter en liten kille ensam (alla andra från Sigges avdelning är ute och även personalen). Han säger hela tiden:

"kan du hjälpa mig, snälla!"

Samtidigt ringer min telefon, så med Elton på armen, mobilen i örat och Sigge dragandes i min tröja för han vill åka hem, hjälper jag killen att ta på skorna.

"vad heter han?" frågar pojken och pekar på Elton.

"han heter Elton," svarar jag. och frågar:

"vad heter du då, är det du som också börjat på Vintergatan?"

"nej, jag går på ett annat ställe"

säger han och springer ut.

Jag går till bilen med Sigge och får lite ångest:

Tänk om jag klätt på och släppt ut ett barn som egentligen inte ska vara ute! Från en annan avdelning sa han ju! så jag var tvungen att stilla min oro och gå tillbaka och fråga och jag gjort nåt fel. Men det hade jag inte.... skönt

Sen hem till Sandra, Isak och Oliver.

Vi skulle luncha ihop, hon hade fixat kycklingssallad och jag hade fixat fikabröd och lite gott till barnen. Wienerlängden jag köpt hade jag lyckats vrida ett halvt varv i förpackningen och halvmosat i scanningkassen, men det var god ändå.

Och Kycklingssalladen var underbart god, tack snälla

Och Elton då, jo han var rätt gnällig och övermodig som vanligt

Förutom att han kastade sig ur bumbon i sån hiskelig fart så han slog ett halvt varv och landade på alla fyra, så var det lugnt.

Jo han damp ju i backen en gång också när han skulle klättra upp på tripptrappstolen!

Åh detta barn, vilken energi han har

Tur att Sandra tog över ett tag och höll fast honom:

Åh, vart hamnade jag då? kul att sitta här, hos nån annan än tråkiga mamma!

Observera att kläderna han haft på sig, rykt för länge sen. De var nerspydda innan vi kom fram.