Julgodistillverkning i Tajkon family.

Sigge och jag skulle göra julgodis dagen för julafton. Tre sorters. Elton bestämde att han inte alls var för liten för att hjälpa till.

Julgodis, version 1, KNÄCK. Vi gör en microknäckvariant. Hälften fastnar i kannan, vilken skulle var det optimala redskapet för denna variant eftersom smeten skulle bli så lättflytande att den gick att hälla upp i knäckformarna, enligt recetpboken. HELL NO! Smeten var tjock som melass. Het som lava och formarna välte ju som dominobrickor. Allt blev en enda röra. Dessutom satte Elton knäckformar i halsen. Han stoppade in en hel trave papp-knäck-formar. Långt bak i svalget, Sen lät han som om han var nära att dö kvävningsdöden. Jag försökte gräva ut formar ur hans gap, men ni vet, knäckformar får man tag i en och en. Det tog sin tid. Han klarade sig, Elton. Knäcken blev en mess. Men den smet som lyckades hamna i formarna, stelnade och blev rätt god.

Julgodis, version 2, American peanut butter cups. Själva namnet var mer avancerat än tillagandet. Man penslade ischokladformar i folie med smält mörk blockchoklad i några omgångar. Rörde ihop honung med jordnötssmör, fyllde chokladen med detta och överst smält vit choklad. Enkelt. gott. Lägger ut receptet framöver. Enda missödet här var att Elton lyckades stjäla blockchokladskålen, ösa i nån deciliter strösocker och äta detta. Dock försökte han äta med penseln, vilken inte var bästa redskapet.

Julgodis, verson 3, Krispiga kokostoppar. Man smälte vit choklad. Hade i krossade cornflakes och kokos. Rev ner limeskal. och klickade ut på bakplåtspapper. Lät stelna. Svåraste momenten här var att hitta ett ställe att ställa bakplåten på där inte Elton kunde nå den. Vi testade allt. Mitt på dubbelsängen, ute på balkongen, och på köksbänken underl ständig uppsyn. Dock falerade det där med "ständig uppsyn" något när jag försökte hjälpa Lenny, när han försöket tina upp isblocket runt julgransstammen i diskhon, med varmvatten. Vi hade nämligen ingen såg så vi fick värma och slå bort hinkarna och klumparna runt granarna. Mitt i detta graninferno tappades fokus på bakplåten. Vilket Elton givetvis drog till sin fördel. Klättrade upp på köksbänken och vräkte i sig kokostoppar. Förstorde också den "toppiga" känslan på samtliga toppar. Man kan kalla dem mer för flarn. Det känns mer realistiskt.