Det är ju nu det skulle börja

Hade ett samtal igår med rektorn på mitt jobb, ang min arbets-start framöver.
Det känns jäkligt dubbelbottnat, måste jag säga.
Jag kom in på den kursen jag sökt, en kurs på halvfart/distans som handlar om små barns matematik och språk-inlärning.

Utöver denna kurs ska jag arbeta halvtid. Det känns spännande, både att jag ska få plugga och vidareutveckla mig (me like) och att börja jobba igen.
Men samtidigt så ville jag varit hemma längre med Elton.
Det är ju nu vi skulle börjat liksom!

Det är ju nu jag kan njuta av föräldraledigheten, och då ska han skolas in och jag ska ut i arbetslivet igen..............lite sorgligt känns det allt.
Som ni vet, ni som följer min blogg, så var det tufft när Elton föddes. Jag hade varit sjukskriven på halvtid sen v 10, gick med med havandeskapspenning och mådde väl halvkasst hela graviditeten (men såklart jämför man med när jag väntade Sigge så mådde jag väl toppenkanon denna gången ;) )
Sen blev jag sjuk i början av Januari. Bihålorna höll på att ta knäcken på mig, feber hade jag och huvudvärk, ont i hals och öron, näsan rann.. helt slut. och så blev jag bra nog för att ge mig ut lite på stan den 22 jan.
23 jan föddes Elton. Som en raket kom han.
24 jan åkte vi hem, fast hade återkommande kontakt med bb då han var nära gränsen för gulsot.
26 jan blev Elton sjuk. hade hög feber och täppt i näsan. Kunde inte amma. Kontakt med bb hela tiden.
30 jan blev Sigge sjuk.
31 jan märkte vi att Samba var väldigt dålig
1 feb fick vi ta bort henne
2 feb blev fick jag influensan.
Elton var fortfarnade inte frisk, inte heller Sigge, Samba, som vi haft i närmre 12 år hade dött. Lenny hade massor av obligatoriska lektioner i skolan. Amningen funkade inte. Sigge regredierade nåt grymt. Ville absolut inte till förskolan. Grät efter Samba mest hela tiden. Elton skrek, gick inte upp i vikt.
Februari var en hemsk månad. Fasansfull.

Mars blev något bättre, men amningshysterin upptog all min tid. Enligt bvc skulle jag sysselsätta mig 12 timmar om dagen med att amma, pumpa och ge flaska..... och dessutom ha en treåring som inte mådde så bra.

April fick jag ge upp amingen, började med ersättning. Elton började spy om möjligt ännu mer. Spydde spydde spydde.
Sen kom vi ju på att han troligen var överkänslig mot mjölk. Fick börja med nutramigen, vilket resulterade i att han ialla fall gick upp i vikt. men mag-problemen kvartod. Som han spydde det barnet, som han hade ont i magen. Som vi traggade med att testa olika sätt att få honom att må bättre......

Sommaren -09 minns jag som i ett os av Nutramigen. Eltons mage spökade järnet. Vi saknade Samba, men det gick framåt.......

Elton har ju inte varit ett lätt barn, han har varit krävande. Det har tagit tid att lära känna honom, att lära sig tackla hans gränssökande, oerhörda energi och vitt svängande humör. Att få in honom i rutiner vad gäller sömnen. Att vänta ut att hans mage ska lugna ner sig.

Nu känns det lite som att vi är i fas. Elton sover just nu bättre på nätterna igen, hans mage har lugnat sig, han är grymt intensiv, men vi har liksom accepterat det och njuter istället av hans energi (även om det är tröttsamt ibland såklart). Sakta med säkert lär vi oss tackla hans humör.

Nu vill jag börja min föräldraledighet! Kan jag få nya dagar, F-kassan???
Det är ju nu vi skulle börja...................