Ny vinkel på det hela

Idag efter lämning av Sigge tänkte jag att jag skulle skriva och höra vad Sofi och lilla Wilma hade för sig, om vi skulle ses...

Skriver

Hej läget? på msn

får svaret

KAOS

jag replikerar: ok? jobbigt?

och får svaret :

pappa hemma med 2 barn. (fast det visade sig sen att efter en kaotisk morgon hade Micke fått iväg C till förskolan)

jag frågar: ok Sofi jobbar?

får svaret: JA, det får hon aldrig mer göra!!!!

jag skriver att jag tänkte kommit ut kanske, men att det kanske är dumt då det finns risk att det blir ännu mera kaos med två bebisar istället för en.

Men Micke tror att Wilma blir glad om Elton kommer så vi bestämmer att han sätter på kaffet och jag kör ut, kör först runt Sambas minneslund bara och kollar till ljuslyktan och lägger dit en pinne till henne...

Sen entrar jag det Rocknebyska hemmet.

Elton och Wilma har hur kul som helst, även om de är rätt våldsamma mot varann ibland.

Och Micke och jag dricker kaffe, äter lite kakor som blev över från igår som jag tog med och pratar. Senare kommer Mickes granne Björn in med sin lille kille, som är tre veckor yngre än Elton så då är det tre bebisar på golvet....

Och då slår det mig, att det är annorlunda att fika med pappor med bebisar än med mammor....

Med mammorna:

- pratar man aldrig om handbromsvajrar, bilbesiktningar eller service på bilen

- man pratar aldrig om mellandagsrean i sammanhanget att jobba under den, utan snarare i sammahanget om att fynda i den.

- räcker kaffet till minst tre koppar per mamma, eftersom man  bara för att man kan dricka kaffe, dricker tills det inte finns nån hejd på det, så länge bebisen är nöjd på golvet, (men du Micke, det är lugnt, jag hittar ju som hand i handske i era skåp, så jag satte ju på mer själv!)

- slängs inte en barnmatsburk utan att streckkoden är avriven. (jag skrattade lite gott åt mig själv när jag såg alla burkar i mitt kök igår med avrivna etiketter)

- säger man inte till sin bebis som blivit riven i ansikten av en annan bebis  " a, skärp till dig nu, det var väl inte så farligt!" (även om jag inte hävdar att jag tror det är bättre att säga "åh lilla lilla hjärtat, slog du dig, gubben, stackars stackars dig")

- pratas det inte om dagís som räddaren i nöden, och frälsningen för småbarnsföräldrar lika öppet och offentligt....(för som mamma MÅSTE man tycka att det är lite jobbigt att lämna på dagis, annars är man nog ingen riktig mamma, kanske?)

Rätta mig om jag har fel!

Tack Micke och Wilma för en trevlig fika, det är skönt att vara ensam mamma bland pappor och bebisar ibland, man ser andra saker liksom..

och inga kanelbullar åt vi heller!