Drottning Tajkon och hennes prinsar

dagens: "en bild säger mer än 1000 ord"

Se på Sigges och Claras pepparkaks-konstverk. Sigge har skapat fritt till vänster och har gjort en STOR Himmel (vi kavlar bara ut degen mamma och struntar i det där med formarna, det är bara jobbigt) och snett till höger om den har han gjort ett moln (massa hopskrynkade försök att göra gubbar, hjärtan och grisar)

Clara däremot har till vänster gjort ett underbart självporträtt av sin familj. Det är ju mamma och pappa och kärlekshjärtat där emellan. och sen är det två små pepparkaksgubbar som hänger där som små tajkonbarn....en lite större storasyster och en liten lillasyster där i nederkant...

pepparkaksbaket

I fredags bakades det pepparkakor i Rockneby.

Jag och grabbarna kom ut på förmiddagen, och efter en dust med Sigge om att man "visst inte måste ta av sig skorna och strumporna varje gång men åker bil för det har inget som helst samband med huruvida det kommer regna in i bilen eller ej" så var vi fit for fight med pepparkaksdegen.

förkläde på! entusiasmen var Stor. hos både Sofi och Clara.. Sigge kikar mest på i det här stadiet. även om kreativiteten kom loss hos honom också i sinom tid.

det kräver koncentration att baka pepparkakor

Sigge han bakade mest moln och himlar, och andra kreativa saker.... (degklumpar och stora utplattade deg-sjok) medan Clara var lite mer romantiskt lagd:

... och önskedrömde lite. Hon bakade sin mamma och pappa när de gifter sig (dags att fria nu Micke!) och ett "kärlekshjärta" som hängde lite romantiskt över det förälskade paret.

Elton kladdade mest ner sig... och försökte ÄTA SJÄLV!

till slut hade barnen bakat klart, ätit lite deg och så...

och en plåt glömdes bort lite länge i ugnen (precis som det ska va)

barnen ville knapra pepparkakor innan de svalnat

och äta dem i sin "koja" som de byggt. Tyärr var "monstret Elton" alldeles för påträngade, så det var lite jobbigt....

...så vi fick sätta honom mot sin vilja i köket igen... det var inte så populärt, men när lilla söta Wilma kom, då sken Elton upp igen:

och Wilma hon satt så sött i sin mammas knä och mornade sig en stund efter att ha sovit i sådär tre timmar...(snälla Elton: lär av andra!)

och när jag skulle fota pepparkakorna, så såg det faktiskt ut som om en pepparkaksgubbe försökte resa sig upp och fly - det är det ultimata beviset på ett äkta TAJKON-BAK - När pepparkaksgubbarna springer sin väg när tillfälle ges liksom...

Tack Sofi för sällskapet, hjälpen och tålamodet. Det där hade jag aldrig löst själv

lunch på IKEA

I torsdags lunchade jag o Sanda på IKEA med våra 4 prinsar.

två barn i en kundvagn......

lunch-time......köttbullar och mos för 16:- är ju inte fel....

men hallå!!!? var är min mat?

vi placerade oss lägligt, så att de två stora killarna kunde vara i lekhörnan

och de två mindre fick varsin plastsked att leka med......

Elton hade rosa tröja och rosa sked, han var så otroligt genus-söt som bara en Olin-grabb kan va!

Oliver var vekligen på ett strålande humör.

Tack snälla Sandra för trevligt sällskap.

Som vanligt stressade jag iväg, köpte inte en ena pryl på IKEA. Hade barngympan att passa...

Men jaja, IKEA finns ju kvar. Det får bli fler tillfällen.

underbart god mat i fredags

I fredags lagade vi nåt gott. Med inspiration från Jessica som bjöd mig och Sandra på nåt liknande (jag försökte efterlikna så gott som mitt minne sträckte sig)  när vi var där på mamma-lunch.....

I alla fall så stekte jag 400g nötfärs och kryddade med en påse tacokrydda och en hackad vitlöksklyfta.

Värmde en burk mild tacosalsa ihop med en BlåBand-tetra Ostsås.

Varvade tortillabröd med färsröra och sås....

överst strödde jag riven ost...

och åt denna "tårta" ihop med cheddardip och jalapenos...

Riktigt gott, och snabbt fixat........

Sigge har så söta förslag

Vi satt i väntrummet på BVC i veckan, en av alla gångerna vi var där.

Sigge kommer med en lapp han hittat på bordet och säger

"mamma, bäst vi tar en sån till Elton tror jag" och ger mig kortet:

Ett info-kort från "alkohol-linjen." på baksidan stod det "funderar du över dina alkoholvanor?"

jo, det finns möjligen fler i familjen som börjat fundera över vad den minste medlemmen egentligen går på......

Elton "jackass" Olins nya trick

Kära bebi-vänner.

Ingenting är omöjligt. Detta har varit mitt motto sen jag direkt på förlossningen bevisade en timme gammal att man visst kan dra sig upp till knästående på ren vilja.

Sen har jag fortsatt i samma anda.

Mitt sista trick handlade om att bevisa att små barn kan flytta stora möbler.

Mina föräldrar har envisats med att ha en byrå i hallen på ett ställe där jag inte riktigt tyckte den skulle stå. Tyvärr är den rätt tung och dessutom fullastad med prylar och kläder......

Jag klurade rätt länge på problemet, men kära vänner.....lösningen heter HÄVSTÅNGSPRINCIPEN!

Använd något som din förlängda arm, helt enkelt, som ger dig styrkan dina biceps och triceps ännu inte besitter....

I mitt fall använde jag en grind. Som mamma och pappa förr hade till Samba, och numera till mig för att hindra mig att ta mig dit jag vill ibland (men lugn i stormen, en dag löser jag den också)

hur som helst. den stod bara på lut mot väggen i hallen och då passade jag på.

In med grinden mellan vägg och byrå. Vinkla den i bra vinkel. Kläm dig in mellan vägg och grind. Pressa så du stönar. långt ut på grinden, måste det vara...

och vips har du flyttat byrån ett par decimeter!

Byrå: check!

/Elton

Akiz, du nämnde MATGLÄDJE?

Elton har synpunkter på att det är dålig service på restaurangen.

Det är spagetti-premiär:

det är inte lätt att vara nyfiken.

Min yngste son har en egen fanclub.

Och jag har inte ens startat den själv.

Gå med vet ja!

Låt honom bli yngsta dåren med största fancluben!

HÄR

Snacka om beroende

Hörde två brudar häromdagen på ÖF:

"nä, mitt internet har lagt ner, så jag kommer inte åt facebook! kan inte sköta farmen och akvariet nu, liksom, jag kanske kommer bort till dig och lånar din dator ikväll, och farmar lite om det är ok?"

Men snälla männsikor.

Ge er. Tror ni virtuella hönor får värpnöd och korna mjölkstockning om ni inte farmar eller?

herr E

"herr E" kommenterar:

herr E

Heja utbrutarkungen !
(när får jag träffa detta underverk av underliga fenomenalheter)

- vad sägs om en lördagsmorgon kl 5?

du kan få honom helt för dig själv. inga problem.

Eller en torsdag kl 16, då Sigge har gympa och Elton helst bara vill klättra i ribbstol, kasta sig i tjockmatta och tugga på rockringarna.

Eller förresten, kan vi slå till med en hel helg på en gång?

Du verkar ju onekligen digga honom.

Elton "Houdini" Olins checklista

Babysitter: check

Badstöd: check

Badstol: check

bumbo: check

hokuspokusstol upprest: check

hokuspokusstol vänd som bil: check

tripptrappstol: check

häng-på-bord-stol utan spännrem: check

häng-på-bord-stol med spännrem: check

kundvagn: check

barnvagnsselen: check

gåstolen: check

IKEAS antilop utan spännrem: check

IKEAS antilop med spännrem: jobbar på det..........

Elton "jackass" Olins nya trick

Sitt i häng-på-bord-stolen medan mamma dammsuger och tror att du sitter säkert, efterom hon spänt säkerhetsremmen runt din mage så du nästan spyr (mer än vanligt).

Passa på när hon drar ut med dammsugaren i vardagsrummet och på grund av avståndet inte tittar till dig lika ofta. Dra upp ena benet och pressa ner det på samma sida om den där remmen som du har mellan benen som det andra benet.

Glid ner mot golvet och skruva lite på dig så att säkerhetsremmet glider upp mot din bröstkorg. I samma sekund som rumpan ramlar ut från stolen hjälper tyngdlagen till.

Gnäll så att du är säker på att mamma hör det ( med tanke på dammsugarens ljud kan du behöva ta i lite även om det är svårt när lungorna blir komprimerade av den hårt spända remmen)

SKRIK istället.

När mamma kommer blir hon förskräckt för hon tror nästan du blivit strypt eftersom du hänger med halva kroppen ner från stolen. Som tur är har säkerhetsremmen fastnat under din armhåla.

Det är ett knepigt trick, men med träning funkar det. och det härliga är ju att din mamma kommer öka svårighetsgraden åt dig hela tiden genom nya utmningar, som nu en säkerhetsrem.

Det gäller att hålla hjärnan i trim, att lösa såna där saker bara. Skam den som ger sig!!/Elton

PS: lösningen av häng-på-bord-stolen är att komma på att den haken med den där stolen (din ljusglimt) är att remmarnas fästpunkter sitter precis lagom brett isär för att du ska kunna komma ur den.....

jag vet en sak till som bidrar

till att jag hinner blogga.

Jag är i stort sett aldrig ute och går med Elton på promenader.

DET saknar jag. Sigge och jag var av förklarliga skäl ute mycket, särskilt eftersom vi hade Samba då.

Men Elton hatar att åka vagn. Skulle jag gå med honom skulle jag få gå ackompanjerad av skrik och bök. alternativt bära honom halva vägen.

Och det känns tomt att gå ut och gå, utan hund. jag drar mig för det. Jag har aldrig varit utan hund i mitt liv förrän nu (förutom mellan typ 2-6 års ålder). Det fattas nåt om jag går ut och går bara sådär......

svar till Akiz

hur 17 hinner du läsa???? och blogga i den takt du gör?! du är så flitig ;) jag hinner knappt blogga och då har jag bara ett barn, dock med lite eltonvarning på numer, hon börjar bli helvild! så den där boken får jag nog läsa om 100 år

kram

Akiz kommenterar som ovan.

Svar: Jag hinner inte läsa, knappt. Inte i den utsträckningen jag gjort tidigare i mitt liv. Jag är van att läsa ungefär en roman i veckan. Jag har läst sen jag lärde mig det - alltid. Har alltid varit en riktig bokmal. Jag klarar mig inte utan bra böcker. Men satt senast i veckan och sa på den där tematräffen att jag inte hinner läsa. Men visst, jag läser. Men inte så som jag skulle vilja.

Hur jag hinner? Jag läser nästan alltid i 10-15 min innan läggdags. för att varva ner. det blir kanske 20 s. 20 sidor/kväll blir ca 150 sidor på en vecka. Sen har jag med boken i skötväskan,. och läser när tillfälle ges. Jag läser i bilen ( inte om jag kör såklart), på toa, när jag lagar mat ligger den bredvid spisen. jag har den ibland på soffbordet och läser när det är reklampaus om jag ser tv på kvällen. jag hittar stunder men det blir inte så sammanhängade läsning precis.

Hur jag hinner blogga? Det handlar om prioritering. Jag väljer att skriva av mig. framför att kanske ta upp telefonen och ringa nån. Jag har lättare att förmedla ibland genom att skriva än att prata. Däremot ha r jag blivit usel på att ringa mina vänner - det ber jag om ursäkt för!!!!

Jag bloggar oftast på morgonen eller kvällen. jag har alltid datorn på och hittar nåt tillfälle ibland när hjärnan kokar över av saker som vill ut och barnen kanske sitter och är sysselsatta med nåt. Eller när Elton ska sova. Det tar alltid sådär en kvart för honom av grymtande, smågnäll och bökande innan han somnar. Då sätter jag mig ibland vid datorn. För jag har inte ro att vila eller läsa när han bökar. Och börjar jag skramla med något kommer han ändå inte till ro. När han sen somnat tar jag tag i det som behövs: sova eller fixa hemma med nåt.

att Blogga är min terapi, min hobby och min kanal.

Jag skriver fort också, och jag läser fort!

jag har oftast inget klart i huvet när jag sätter mig vid datorn. jag bara skriver i samma takt meningarna kommer upp i mitt huvud. i en rasande fart.

GRATTIS ELTON

DU har BoliBompanamnsdag idag!

Det är absolut inte synd om mig!

Tack snälla vänner för fina kommentarer ang mitt förra inlägg. Jag skrev det inte i form av tyck-synd-om-mig-inlägg. Jag skrev för att jag ville skriva av mig, och för att ibland är det skönt att dela med sig av det som gnager en.

Och förhoppnigsvis kan det finnas fler där ute som känner igen sig, så vi vet att vi inte är ensammast i världen.

Förresten, den där boken. Den borde alla läsa:

Koka Makaroner av Johan Nilsson

- ett mästerverk.

sömnlös i hossmodike bekänner jag mina synder.

Jag gick och la mig för två timmar sen. loggade ut. släckte ner. skulle sova. skulle bara läsa ut en bok först, hade ett par kapitel kvar. Hade druckit lite mycket kaffe ikväll. Nu sitter jag här igen.

Sömnlös.

När jag skrivit klart inlägget ska jag gå upp efter Elton, hämta ner honom till min säng, och lägga honom intill mig och snusa i hans hår och hålla om honom tills vi båda sover.

Den där boken jag "bara" skulla läsa ut heter Koka Makaroner av Johan Nilsson. En ovanligt klok man, och en ovanligt rak man. Han skriver om året som nybliven pappa.

Just ikväll berörde det jag läste, extra djupt. Han skriver bland annat om "svärtan" som han kallar det. Om det där man inte pratar om. Om sånt som är så jobbigt så det är tabu. Det där man inte pratar högt om, eller förrringar.

Han skrev om svärtan som kommer när man gör saker mot sitt barn som man sedan ångrar.

Jag grät när jag läste boken för att jag kände igen mig i den är svärtan. Jag vet exakt vad det där dåliga samvetet handlar om som kommer smygande till en efter man gjort orätt mot sitt barn. Jag gjorde nåt mot Elton igår som jag aldrig gjorde mot Sigge när han var bebis. jag röt åt honom när han skrek, riktigt arg var jag. och Elton blev rädd för att jag röt åt honom. Han hade skrikit konstant i tre timmar när jag tappade behärskningen. Jag tog upp honom och höjde rösten och ur min mun kom " men vad är det som är fel då? säg vad som är fel?!!!"

ja ni hör ju själva hur ologiskt det låter, hur befängt det är att fråga en tiomånaders bebis nåt sånt. Hur skulle han kunna svara på det?

Sen skämdes jag nåt så fruktansvärt. Och kramade och sa förlåt och klappade och torkade tårar. Men lika lite som Elton visste varför jag röt åt honom, lika lite förstod han av mina ursäkter.

Då känner man sig som en dålig mamma. Som den sämsta i världen. Som en mamma som inte är värd så fina barn.

Sen vet jag ingen är perfekt, att man inte är mer än människa och att det är mänsligt att fela. Jag vet också att jag har spärrarna som hindrar mig från att göra mitt barn illa. Så pass känner jag mig själv. Jag vet att jag aldrig skulle få för mig att kasta ut mitt barn från balkongen när han skrikit i tre timmar, jag har hittills aldrig ens tänkt tanken (men jag kan nog förstå att det finns folk som tänker så).

Men jag har satt mitt barn i spjälsängen vid ett tillfälle när inget hjälpte mot hans skrik (spjälsängen satte jag honom i för att det är enda stället jag känner att han är säker på och att inget ont kan hända honom där) och gått ner i källaren och stängt om mig när han skrikit som värst. och låtit honom skrika i ett par minuter. Sen har jag samlat kraft och gått upp och tröstat honom istället. Och bett honom om ursäkt.

Det har varit av självbevarelsedrift jag gjort det.

Sömnlöshet och kolikskrik är TORTYR. (nu har vi varit förskonade från kolik på det där sättet man läser om när barnen skriker kväll efter kväll i månader sträck, tack och lov, men i perioder med Etons mag-bekymmer har vi haft mycket skrik här hemma) Inget kan förvrida huvudet på en som sånt. Man tänker inte rationellt. Man slits sönder inifrån. Man blir besatt. Jag har vissa tillfällen senaste året varit besatt av att få sova. Hade kunnat gå över lik för att få sova. När man räknat ut att man snittat 4 timmar/natt i sömn under en veckas tid, då är man knappt en mänsklig varelse längre. Men man ska ändå vara en mamma. En mamma som tillfredsställer sitt barns behov till fullo.

Det är en tuff kombination.

Jag trodde jag visste hur det var att vara mamma. Tills jag blev tvåbarnsmor. Detta året har lärt mig mycket. Så naiv jag var. Så enkelt det var att tro att alla barn går att mäta efter min måttstock eller mitt barn. Att alla barn funkar på någorlunda lika sätt. Att alla barn är likadana. Att jag skulle kunna säga till andra mammor vad som är rätt eller fel i handhavandet av deras barn, bara utifrån att jämföra med hur jag gör med mitt eget.

(Ändå jobbar jag med barn, och VET att barn är olika, är det inte konstigt?)

Sigge var så lätt att förstå sig på, så lätt att handskas med. Han visade så tydligt sina behov och tillfredsställde man dem inom rimlig tid så blev han nöjd. Han är fortfarande ett lätt barn att ha att göra med. Den finaste, känsligaste, underbaraste och klokaste son man kan ha.

Elton är precis lika underbar. På alla sätt. Men det har tagit mer tid att förstå sig på hans behov. Han uttrycker sina känslor tydligt och direkt. han pendlar mellan total glädje och katastrofal vrede på två sekunder. Han är känslomänniskan personifierad. Han har inte haft det lätt med sin mage, och hans start i livet var tuff. Det hände mycket i våra liv när han kom. Hans energi kommer ta honom långt i livet och det är vår uppgift som föräldrar att lära honom ta tillvara den.

Innan Elton kom var jag rädd att man inte skulle kunna älska två barn lika mycket. Särskilt med tanke på att Sigge varit en så lätt bebis. Jag var rädd att jag inte skulle kunna tycka om en annan bebis lika mycket om inte den bebisen var likadan som Sigge.

Nu vet jag bättre.

Ju större mångfald jag ser hos mina barn - desto större blir tacksamheten att just jag får vara mamma till dem. Att jag blir utmanad att leda två så pass olika individer in på den bästa stig jag kan hitta åt dem att gå på.

Jag gör mitt bästa, men jag är inte mer än människa. Jag felar.

Nu ska jag gå upp och hämta Elton och lägga mig igen. Nu har jag skrivit av mig.

Tänk vad mycket jag hade att lära när den här bilden togs, på bb då elton var sådär 6 timmar gammal:

så snusade jag bebis, och det ska jag göra nu med.

Ska bara tassa upp och hämta honom först....

Godnatt kära läsare.

undrar om kjolar

får kjolbebisar?

Eller

vad tror ni?

älskar att retas med folk som särskriver.....

Nej men

kolla

man skulle ju nästan kunna tro att det är jag som uppfunnit den.

Läkarbesöket resulterade i

- att läkaren skrattade åt Eltons otroliga energi. och sa att "den där energin kommer han ha nytta av i framtiden, tro mig"

- att barnsjuksköterskan fick be mig om hjälp att hålla i Elton eftersom hon inte lyckades mäta honom själv, då han gjorde sitt "gå-upp-i-brygga-trick" eller "vrida-sig-ett-halvt-varv-knepet" för att slippa bli mätt. Så vi var två som tvångshöll honom för att lyckas.

- att läkaren ska ringa upp mig ang om vi ska komma in till barnavdelningen för att sätta en sond på Elton för att mäta salthalten i matstrupen under ett dygn.

- att folk i väntrummet skrattade åt Elton och kallade honom rolig för att han var som en speedad duracellkanin. En pappa frågade mig hur gammal han var. och då jag svarade "tio månader" suckade han och sa "herregud ska min bebis bli sån om tre månader då? och jag kunde ana skräcken i hans ögon......(nu vet jag ju att långt ifrån alla tiomånadersbebisar är som ecstacy-knaprande duracellkaniner, men det kan han ju komma på själv)

- att Elton passade på att snabbt som attan krypa in i ett undersökningsrum där en annan patient befann sig medan dörren för en sekund öppnades, så jag fick be om ursäkt och gå in och hämta honom.

- att jag inte läste tre meningar från stor bokstav till punkt i den där Mama-tidningen jag försökte läsa i väntrummet.

trodde inte mina ögon

Idag stressade jag iväg redan kl 13 för att hämta Sigge en halvtimme tidigare på förskolan, eftersom jag hade läkartid med Elton kl 13.45. Egentligen tycker jag att Sigge kunnat stanna över mellanmålet, men det har varit lite sådär motvilligt när jag frågat vid nåt tidigare liknnade tillfälle om han kunde fått stanna, så jag ville inte fråga, eftersom jag faktiskt inte vet riktigt vad som gäller.

Men iväg och hämta.

När jag kommer ut med båda barnen så ser jag en av Sigges kompisars lillbror i en sittvagn utanför. Han är två veckor äldre än Elton. Han sitter i en sittvagn, med en filt över sig. och är vaken! medan mamman är inne och hämtar storasyskonet! han sitter där och tittar sig omkring i godan ro, med händerna liggandes på filten och en napp i munnen.....

"Herregud tänkte jag?, Hur är detta möjligt? Har hon drogat barnet? "Tills jag kom på att sådär var nog Sigge också, och många barn är nog såna att det funkar att göra sådär...Men hade jag gjort så med Elton,kan jag lova att han hade varit ur vagnen fortare än jag hade fått på mig de där blå skoskydden som jag sen nästan alltid glömmer att ta av mig igen. För så fort vagnen stannar är det i Eltons värld liktydigt med "upp, ut på äventyr och det nu mamma, här finns ingen tid att förspilla!" (om han överhuvudtaget gått med på att sitta i vagnen medan den rullade vill säga. ibland försöker han ta sig ur selen och kasta sig ur vagnen medan man kör också)

Jag var tvungen att gå fram och kolla om barnet verkligen inte satt fastspänd med några remmar eller sele eller så, men nej, han satt där helt fri, och var nöjd med det!

I min värld existerar inte såna bebisar, just nu.

I min värld kastar sig bebisar ut på äventyr så fort tillfälle ges. Att vara still är dödstrist, vagnar är tortyrredskap och mammor måste alltid förutse alla faror eftersom faror är det mest lockande som finns....

dagens: "en bild säger mer än 1000 ord"

trött mamma - speedad bebis

När prinsessorna invaderade det Olinska Slottet.

Förra veckan var ju Clara o Wilma här på besök.. la in lite bilder från det i datorn idag.. kolla här:

Clara hade hela uttyrseln på sig och Sigge fick låna prins-kronan. måttligt road....

När prinsessor spelar memory, då väller tyllet ut över hela tripptrappstolen. (förlåt: tronen)

Sen hade vi sångsamling....

...lekte "när katten har somnat"

...dansade fri dans till Peps Perssons "oboy"

o Elton han stod och dansade han också

efter sångstunden bäddade prinsen och prinsessan ner sig under filtar i sängen och läste böcker

och den här lilla charmör-prinsessan vaknade.. på ett strålande humör!

jo, hon är superglad!

olé!

Sen var det trötta barn som delade stol och åt spagetti köttfärssås....

en bra morgon

Natten har varit bra inatt. En gång var jag uppe och satt hos Sigge som var ledsen en stund, annars har jag sovit bra. Lenny sprang lite hos Elton, men även han har haft en lugnare natt. SKÖNT.

Vi åkte kl 8 till BHV och Sigge fick sin andra dos vaccin idag. Sen gick vi in på ÖF Smedby. Fikade nybakade solrosbullar och kaffe, och lekte lite.... målade tröjor gjorde vi också. Eller jag gjorde namntröjor med textilfärg och Sigge målade en alldeles egen tröja med textilfärg.

Sen lämnade jag lite senare än vanligt på förskolan. åkte hem. har lagt in lite bilder i datorn, diskat och tagit det rätt lugnt....

skönt

i eftermiddag blir det läkarbesök med Elton. ang hans mage och kräkningar.

Ikväll hade jag gärna velat vara med på ÖF:S temakväll om gränssättning, men det blir nog svårt, ska se om det går med barnvakt kankse...annars hoppar jag det....

kolla resultatet med de fina tröjorna:

Funderar på att flytta hit!

I sinom tid kanske det här blir min hemvist.

Den som lever får se..........

lite dubbelmoral

först raderar jag ut dagen, sen bloggar jag om vad som hänt

gör om - gör rätt!

Dagen idag är förintad, föruom klockslagen mellan 8.45-9.45 och 13.15-13.45

och kaffestunden hos Sofi, den sparar jag också. mellan 14.30-15.45. eller nej 15.30. Sista kvarten var han ju inte så nöjd ändå......hmm.

De har jag sparat.....

Sigge hos ögondoktorn.

Sigge har varit hos ögondoktorn idag på morgonen.

Han var sååååå duktig och jag var så stolt över honom. Han var artig, samarbetsvillig, och glad.

Resultatet: vi ska tillbaka om sådär 3 månader. för ny koll. så får vi se hur hans syn utvecklar sig, men i dagsläget behövde han inte glasögon eller lapp för ögat.

Och sen har hon noterat att han ska tillbaka framöver när han blir lite äldre för färgsinnes-undersökning, eftersom han har en mamma som inte har fullgott färgseende och då han är pojke löper han en relativt stor risk för färgblindhet eller defekt på färgseendet.

Vår duktiga duktiga kille........

Vår älskling.

Han var så snäll så han gick till och med och tog ut en kul-labyrint till en liten flicka i väntrummet och gick och gav den till henne och frågade om hon ville leka med den... han är så omtänkssam lille Sigge.

Och även på utvecklingssamtalet som jag var på idag, på Sigges förskola fick jag höra hur snäll, omtänksam och bra kompis lille Sigge är......

att han "aldrig skulle knuffa eller putta tillbaka om han blir knuffad nån gång, istället vågar han faktiskt säga till barnen att man inte får göra så, eller så kommer han till oss" sa hans förskollärare.... - man blir så glad som mamma av att höra sånt!

(men jag känner Sigge och jag hade inte förväntat mig att få höra nåt annat, genomsnällare kompis får man leta efter tror jag, och jag säger inte för att han är min son även om jag såklart är partisk i frågan  )

 

ERASE - DELETE - PUTS VÄCK!

Dagen idag har varit katastrofal.

Elton har varit stökig som aldrig förr. Gnällt och gapat och skrikit i stort sett all sin vakna tid. Sigge har varit ledsen för att Elton gråter och jag blir ledsen när jag inte räcker till för båda.

ERASE - DELETE

Visst försvann den 24 Nov -09 ur Historien på nåt mystiskt vis?

för mig har dagen idag aldrig existerat.

Borta!!!! Finns inte!

ibland är Sigge SÅ rolig, utan att veta om det själv

Jag var inne på facebook och Sigge satt bredvid och såg på datorn. någon vän till mig hade gjort ett sånt "facebook-test-som-i-själva-verket-är-rent-tidsfördriv."

Testet gick ut på att se hur snäll man var. En pendel skulle hamna nånstans mellan JESUS och ADOLF HITLER. Båda var på Bild.

Sigge säger:

"titta mamma det är pappa Lenny!" och pekar på den ene liraren.

Sen säger han "och nästan boffa Nisse där!" och pekar på den andre....

haha - bäst idag!

Frågan är nu...vem pekade han ut som vem?

haha

Jo, Lenny var Jesus,,,, och morfar den undre filuren här ovan....

Fast jag vet inte riktigt var han ser likheterna.......

En musikupplevelse som varade lite längre

Sofi och jag begav oss till Karlskrona igår för Lasse Winnerbäcks konsert. Vi hade sittplats och vi såg rätt bra. Det var en bra konsert även om den skiljde sig en hel del från Skälbykonserten där jag såg honom sist. Där vi hade druckit o ätit lite gott och satt på picknickfilt i sommarkvällen.... Det blir likom annorlunda stämning då.

Men grejen med att sitta och titta, att inte vara nere på parkett på ståplats och ryckas med lite mer i hoppet och gunget och vifta med mobilkameralampa och allihopa, det är att man tar in mer tror jag.

Mer av vad som sjungs, mer av vad som ges liksom.

Och Lasse han gav.

Fast jag hade inte förväntat mig nåt annat.

Men Lasse gav mer än för stunden. Fortfarande sitter jag och förundras över klokheten hos den där mannen. Han kanske inte sjunger som en gud i alla lägen, men han förmedlar definitivt som en, och han ger av sig sig själv.

Jag trodde jag kunde texter utan och innan, men så får man ändå nya synvinklar på det hela...

Jag torkade till och med ett par tårar under konserten, en för "om du lämnade mig nu" (med Anna Stavling) och en för "kom ihåg mig".(Att jag fäller en tår till kom ihåg mig, beror på att jag läste om en ung kille som gillade winnerbäck som hade den på sin begravning, och om man lyssnar på den så förmedlar den så mycket i ett sånt läge.....jag tänker på såna jag saknar när jag hör den sången, lyssna själva hur klok han är, Lasse!!!)

Även om det var lite tajkon över kvällen också, men det får jag blogga om senare, så var det en positiv kväll.

Tack Sofi för sällskapet

Tack Marielle och Jenny för samåket och sällskapet i bilen - toppenkanon.....

.....och tack Lasse för musikupplevelsen och de nya perspektiven!

Red Bull - Craving och en ärlig fråga till er!

Är det nån som kan minnas om jag hade nån RedBull-craving när jag var gravid med Elton?....det skulle liksom förklara ett och annat!

Jag kan inte minnas det själv, men möjligen förträngt det....

Ett mer energifyllt barn får man nog leta efter, och jag säger det inte för att skoja till det lite, utan jag menar det verkligen.. jag tror aldrig jag mött dess like........det är fullt ös från morgon (eller otta kanske man ska säga när kl är innan 5 när han varvar upp) tills han stupar motvilligt vid 20-tiden...och så oftast nån eller ett par vakentimmar däremellan också,,,,för vem vill sova när man kan utforka världen och alla faror och äventyr som finns?

inte Elton, det är då ett som är säkert.

Ni som känner Elton - har ni nånsin sett ett mer energiskt barn? Ärligt?

jag vill veta.

Elton "jackass" Olins nya trick

sitt snällt i din tripptrappsol vid bordet och ät leverpastejsmörgås som mamma gett dig.

Gnäll det där jobbiga gnället som mamma inte står ut med när den är slut.

När hon reser sig för att gå till kylen efter mer leverpastej - då passar du på!

Snabbt som sjutton hoppar du ur stolen och upp på köksbordet.

När mamma vänder sig ser du rädslan i hennes ögon eftersom du sitter med halva rumpan utanför kanten på bordet.

Luta dig sakta bakåt innan mamma riktigt hinner fram.

Ramla baklänges ner för bordet i exakt samma ögonblick som mamma hinner fram.

Själva stolen står ju kvar och dämpar fallet lite grann och mamma hinner också fram och få tag i dín ena arm, så du inte faller huvudstupa ner i golvet.......

En liten reva på armen blev resultatet - efter mammas naglar.....men det är det värt -

Den bästa adrenalinkicken hittills - slår bumbo-volten och gåstolshoppet med hästlängder!

Värt att testa, men för att inte slå dig så mkt är det viktigt med tajmingen!/Elton

förklaring på allt

Igår när jag hämtade Sigge på förskolan frågar jag:

Vem har du lekt med idag?

"-Vilgot!" svarar Sigge i vanlig ordning (de har verkligen funnit varann Sigge & Vilgot)

"men har du inte lekt med X och Y också?" frågar jag.

"Nej jag tycker inte så mycket om att leka med dem, de äter papper, mamma. Sånt papper man torkar sig med på toan. jag har sett det, då gillar jag inte att leka med dom"

Dagens bästa konversation

jag hör Sigge ryta på Elton för att han antagligen (också) är lite trött på hans eviga gnällande på morgonen:

"Elton, sluta skrika nu, annars kommer draken som bor under golvet upp och tar dig!"

Grekisk pastalunch med Sofi och kräktramp.

Igår lunchade jag med goaste Sofi, när hon kom och hämtade tjejerna.

Sofi är så rolig.

En minut efter att jag sagt "nej kolla Elton har kräkts på golvet, snälla Lenny hämta papper medan jag håller i honom så han inte kladdar i kräket," och Sofi tittat på kräket och svarat " ja fy"

Då stiger hon i spyan - för då har hon glömt bort den, på mindre tid än det tar för Lenny att hämta papper i köket och komma tillbaka till Sigges rum där vi befann oss.

Det är vi som är tajkonmorsorna hela dagen....

Men i alla fall - jag lagade lite pastasås till oss och pasta såklart.

Grekisk pastasås

Den är supergod, och vegetariskt, ett tips när ni ska bjusa veggosar på mat och inte vet vad ni ska laga för att ni fastnat i kött-träsket:

Här är receptet:

GREKISK PASTA

2 gula lökar

1 liten gurka

olivolja

1 burk krossade tomater

1 burk creme fraiche

1 tsk salt

1 krm svarpeppar

2 tsk torkad oregano

175 g fetaost i tärningar

hacka lök fint, gurka i tärningar och stek lite halvmjukt i olivolja. häll resten. koka en stund och ät till tagliatelle....

jättegott

 och till och med Elton älskade detta. vi åt rester idag, han och jag. och jag mixade till honom med stavmixern....han gapade som en liten fågelunge...

Eftersom jag bestämde att........

...........Elton skulle sova idag, så sov han i 1,5 timme mitt på dagen.

Sen sov han bara en tjugominutare vid halvfemhugget i bilen på väg in till tågstationen.... men ändå...

Ett mirakel har skett, uppstått har Jesus, Elton sov över en timme i sträck!!!!

Jag ska bestämma sånt fler ggr -

Klart man har lite pondus.....

Nej men jag är inte alls

EGO

bara självgod och drömmande......

SMS-bloggat från mobilen

sigge har redan l�rt sig om sj och t�gens f�rseningar. Vi v�ntar p� Lenny vid stationen. Sigge �r alldeles nyklippt. Jag s�ger att han m�ste visa pappa att han �r fin i h�ret. Han svarar: ja vi f�r hoppas inte t�get �r sent idag, d� kanske jag blir l�ngh�rig igen. Ingen tilltro till sj inte!

Tror ni den är av?

eller bara tjurig och motvillig?

MMS-bloggat från mobilen

den k�nns onekligen lustig, och lite ful. Men vad fasen. Den passar nog mig.

MMS-bloggat från mobilen

min lillt� har haft b�ttre dagar. Nyansen p� den �r n�got fel. Den h�nger som ett bihang l�ngst ut p� kanten och j�vlas. Oh

Efter helvetesnatten igår.......

........kunde man ju lätt blivit lite blåögd och tänkt att Elton borde vara lite trött och skulle sooooova lite mer på dagen kanske..........

50 MIN på hela dagen sammanlagt uppdelat på två sovpass..

en 20-minutare på fm

en halvtimme på eftermiddagen.

så på ett dygn sov min 9 månaders sådär 8-9 timmar..............

Snälla.

IDAG SKA HAN SOVA; DET HAR JAG BESTÄMT!

var är sambandet

Borde det rimligen inte finnas nåt logiskt samband som säger att ett barn kan inte kräkas ut mer mat än vad som nån gång stoppats i munnen?

eller är det jag som är naiv, som tror det?

jag ska inte gnälla och klaga...........

.............det finns de som har det 1000 ggr värre.

men jag tycker det är jobbigt när dagen börjar 4.30..... och man sen inte somnar om när man sövt den första förrän nästa barn vaknar 5.10. Sen är dagen igång.

Då har ändå jag sovit rätt så sammanhängande inatt, bara varit uppe en gång runt midnatt nån gång och stoppat in nappen. Lenny har väl sprungit 4 ggr till Sigge inatt.

Hur gör man för att barnen ska sova ordentligt? Vad gör vi för fel?

Tips mottages tacksamt.

Nu är jag rätt trött, har ont i en tå, och har torkat kräk 4 ggr redan. måste redan byta kläder på lillkillen eftersom han kräkte ner kläderna nyss jag satte på honom för en kvart sen. Byta sängkläder i hans säng igen, (Lenny bytte igår kväll då han kräkt ner de gamla fullständigt), eftersom det är en jättekräk däri igen...

Men vad gör det om hundra år?

jag skrattar åt eländet

jag har kommit till ett stadie nu att jag skrattar åt eländet

åt min tå

åt allt kräk jag lever i

åt all sömnbrist

 åt allt kaos...

Men egentligen är det rätt jobbigt bitvis....

Det går inte att förneka, och endast idag har jag fått kommentarer från olika håll av typen "vad går du på?" " hur orkar ni?" osv

och då stannar man upp och tänker efter

svaret är " jag vet inte, vilja antagligen"

och att man MÅSTE, även om jag är övertygad om att i en annan situaion så hade vi inte stått upp längre......

Men vi gör det!

We´re still standing!

SO FAR!

Vad har hänt idag då?

Jo - jag har stukat/brutit en lilltå

Det vilar en förbannelse över mina fötter.

De är besatta av nån slags demon.

Jag efterlyser excorsist med ljus och lykta.......

Jag har varit barnvakt till underbara små prinsessor.

Så i tre timmar har jag haft hand om 4 barn.

En nybliven ettåring, en 9månaders gangsterbebis, en nybliven 4åring och så min egen halvtrotsiga treåring.

Det gick såååå bra. Alla skötte sig utmärkt. Jag kunde till och med laga mat två ggr under tiden.....

Vi hade sångsamling också, på en liten filt på vardagsrumsgolvet, med sångpåse och allt..

Vilket uppskattades av barnen, om sen min musikaliska oförmåga har gett hörselproblem, ber jag om ursäkt...

Men idag känner jag mig stolt, fy fasen vad bra jag varit idag!!!!

Någon som är intresserad av fågelskådning?

Jag tror jag har två sällsynta exemplar här hemma:

en "envis nattuggla" (latin: envisus nattugglus)

&

en "treårstrotsig gapstare" (latin: treus trotsus gapstarus)

Någon som vill komma och studera dem?

(medtag lämpligen kikare, öronproppar och tålamod!)

A night from HELL

Natten i natt har varit jobbig, jobbigare, jobbigast.

Som Sofi skrev, Elton var nog sockerkickad av födelsedagstårta eller nåt.

Vi la honom i vanlig ordning runt 19,30. han somnade efter vissa protester i framstupa sidoläge (kämpa-mot-sömnen-läge) runt ca kl 20.

Vi såg lite tv.

Kl 23 gick vi och la oss.

Hade blivit lite mkt kaffe så jag låg ett tag och snurrade.... lagom tills jag börjar bli trött så vaknar Elton ca 23.40

Illarg!

vaken i en dryg halvtimme...

då har jag tom tagit ner honom till vår säng, skickat upp LEnny på övervåningen och buffat upp med kuddar överallt så han inte ska ramla ner....men det funkade inte heller!!! oh kuddar!! LEKA tänkte Elton...

så upp igen, mata lite, buffa lite, trösta lite, vagga lite.......låta honom skrika lagom mycket så inte Sigge riskerar vakna...

00.15 somnade han om.

Då var jag för pigg igen för att somna. somnade vid 1.

Elton vaknar sen 1.45

3.30

5 (av att Lenny låser ytterdörren)

6 och då är det DAG mamma!!! Kom igen! LEKA!!!!!!

Däremellan har Sigge vaknat ett par ggr och varit ledsen......

Sigge vaknade också 6.

Nu har han somnat om igen, Elton. Efter ännu fler vilda protester......

i framstupa sidoläge igen....

Han gnäller och gapar sig till sömns......

det roligaste som finns...

...är att vara i Sigges rum och utforska saker och ting:

Tänk att det här är 4 år sedan........

........det är ju inte klokt!!!

Jag skrev ju för ett tag sen att det kändes som igår när Wilma föddes, men det var ju bara ett år sen, men det här är ju (snart) fyra år sedan, det är ju ännu mindre klokt:

På bilderna är hon 5 dagar gammal, lilla, numera stora Clara....