vi säger ett stort GRATTIS!

till Wilma som fyller ETT år imorgon den 4/11.

Det har redan gått ett år sen där där dagen då jag anade något eftersom Sofi inte var inloggad på msn på morgonen (och det var 6 dar över tiden.)

På morgonen var jag själv på specMVC och jag vet att jag tänkte att "tänk om de är här i samma hus just nu..." , och jag vet att jag spandade efter deras bil på parkeringen. 

Jag kom hem och mitt på dagen/eftermiddgen fick jag veta genom Sofis syster att de fått en liten flicka, också över msn...............

Och "allt var bra, alla mådde bra" och de där vanliga fraserna......och jag frågade om hon visste om de bestämt nåt namn.. och jodå skrev hon, Sandra:

"hon ska heta William"

och jag blev alldeles förvirrad.. och skrev:

"men William? var det inte en tjej? eller missuppfattade jag nåt?"

och Sandra skrev:

"nej, men oj, jag menar Wilma"

och jag:

"jo, men då var det ju bättre"

Sen gick det till sena kvällen och vi väntade lite spänt på ett samtal från Micke som lovat höra av sig så fort det var klart. Och sent kom det samtalet och vi började sålart med att gratulera.....

och så fick vi veta om vad om mött stackars Micke och storasyster Clara när de kom upp för att hälsa på lillasyter på BB. Om ovissheten och rädslan och om hur alldeles liten och söt och bräcklig den lilla, lilla tjejen var. och att det var Lund och ambulanstrasport och operation inom ett par dagar och massa saker som man inte ens vill behöva nämna i samma samtal som man berättar om sitt nyfödda lilla knyte.

Och vad vi tänkte på våra vänner de där dagarna... och led med er, och beundrade att ni ändå höll modet uppe. och att ni var så starka i en situation när man är som mest sårbar.

Och sen när ni äntligen fick komma hem med lilla tjejen från Lund, och vi satt och skruvade en byrå från Citygross, (och jag slant med skruvdragaren och satte den i handen) och ni ringde på väg hem från Lund med lilla Wilma och kom förbi på en kopp kaffe och vi fick se underverket...,. Den alldeles nya lilla prinsessan,,, och den där strålande nyblivna storasystern Clara som så stolt visade upp henne..... den lilla, lilla kämpen Wilma.

jag minns det som om det vore igår: