pepparkaksbaket

I fredags bakades det pepparkakor i Rockneby.

Jag och grabbarna kom ut på förmiddagen, och efter en dust med Sigge om att man "visst inte måste ta av sig skorna och strumporna varje gång men åker bil för det har inget som helst samband med huruvida det kommer regna in i bilen eller ej" så var vi fit for fight med pepparkaksdegen.

förkläde på! entusiasmen var Stor. hos både Sofi och Clara.. Sigge kikar mest på i det här stadiet. även om kreativiteten kom loss hos honom också i sinom tid.

det kräver koncentration att baka pepparkakor

Sigge han bakade mest moln och himlar, och andra kreativa saker.... (degklumpar och stora utplattade deg-sjok) medan Clara var lite mer romantiskt lagd:

... och önskedrömde lite. Hon bakade sin mamma och pappa när de gifter sig (dags att fria nu Micke!) och ett "kärlekshjärta" som hängde lite romantiskt över det förälskade paret.

Elton kladdade mest ner sig... och försökte ÄTA SJÄLV!

till slut hade barnen bakat klart, ätit lite deg och så...

och en plåt glömdes bort lite länge i ugnen (precis som det ska va)

barnen ville knapra pepparkakor innan de svalnat

och äta dem i sin "koja" som de byggt. Tyärr var "monstret Elton" alldeles för påträngade, så det var lite jobbigt....

...så vi fick sätta honom mot sin vilja i köket igen... det var inte så populärt, men när lilla söta Wilma kom, då sken Elton upp igen:

och Wilma hon satt så sött i sin mammas knä och mornade sig en stund efter att ha sovit i sådär tre timmar...(snälla Elton: lär av andra!)

och när jag skulle fota pepparkakorna, så såg det faktiskt ut som om en pepparkaksgubbe försökte resa sig upp och fly - det är det ultimata beviset på ett äkta TAJKON-BAK - När pepparkaksgubbarna springer sin väg när tillfälle ges liksom...

Tack Sofi för sällskapet, hjälpen och tålamodet. Det där hade jag aldrig löst själv